Varje kväll undrar jag hur natten kommer att bli.

Kommer vår dotter som lider av en ganska ovanlig sjukdom vakna av smärtor och ha svårt att somna om igen? Eller kommer jag få ett samtal om att min lilla syster är på väg akut med ambulans till sjukhuset igen?

Och sedan själv ha svårt att sova pga av oron för vad är det för sjukdom min man lider av? Utredningen har pågått i tre månader, samtidigt som min moster har cancer, opererats och får behandling. Sedan så hamnade min mamma på sjukhus, hallå!!!!! Det känns som att det är lite mycket nu.

Har sömnsvårigheter och får ångest då tankarna flyger iväg...

Men jag ska ju försöka vara positiv för jag behöver stötta mina som jag älskar så!!!!

Hej!

Sitter hos min väninna och har blivit inspirerad att starta en blogg för att bearbeta mina bättre och sämre dagar.

Följ min vardag som inte är som alla andras, tro mig!

Känns nervöst.